ETC: Ryssland sopar Gulag under mattan

gulagmuseet.jpgDen tysk som inte känner till Auschwitz är förmodligen blind, döv och verklighetsfrånvänd.

Att vara ryss och helt ha missat historien om Gulag är däremot inte svårt. Det Lenin och Stalin kallade “koncentrationsläger”, tillhör den del av historien som Ryssland helst vill förtränga.

En av världens största förtryckarapparater ligger ihoptryckt och dammar igen på Moskvas minsta museum. Gulagmuseet. Känner man inte till det kommer man troligen gå förbi utan att se det. Bara de som vet vart de ska hittar hit.

Av de 3 000 kvadratmeter ryska staten utlovade för tre år sedan, används fortfarande bara 300, som känns som 60. Visionerna från början var högtflygande; fyra våningar med videoskärmar, ett kapell och stora utställningsrum var planen. Muséet nu känns som en trång trerumslägenhet. Det ligger i centrala Moskva, ett stenkast från svindyra märkesaffärer där personalen inte bevärdigar dig med en blick om du kommer in utan att vara draperad i guldkedjor eller insvept i minkpäls. Hotet om att flyttas till ut från stan, till ett läge med billigare hyra, är ständigt närvarande.Oleg Kalmykov är guide och visar in oss längst in i det trånga utrymmet. Han pekar på en stor karta över Gulag, berättar om de olika lägren, hur många de var, rabblar fakta och visar oss det där hans morfar satt.

Några föremål ligger i en glasmonter, det är autentiska saker som har tillhört lägerfångar, berättar Oleg Kalmykov.
– Vår främsta uppgift är att infomera om vad som hände, visa personliga tillhörigheter och att vara korrekta, säger han till ETC.

Försiktiga beräkningar gör gällande att ungefär 28,7 miljoner människor hamnade i Gulag. Väggarna i nästa lilla rum på Gulagmuseet pryds av målningar föreställande några av dessa människor, de skriker, gråter, dör eller är totalt uppgivna.

Oleg Kalmykov ber oss följa med en trappa ner, till den andra delen av pyttemuseet. Därnere har man gjort en installation av hur det såg ut inne på lägren, ett rum är lägervaktens kontor, ett annat är en sovsal. Det tredje är vidrigast. Det är en kopia av en isoleringscell och trots att det är på låtsas, trots att personen i cellen bara är en docka, tackar jag nej till erbjudandet att testa att bli instängd i det.

– Så här fick de stå, sen fick de komma ut och sova på den här i fem timmar, berättar Oleg Kalmykov och pekar på en oslipad planka som är cirka en och en halv meter lång och en meter bred.

– De kunde få hållas härinne i veckor i sträck. På kvällen fick de lite vatten och bröd, kanske med smör på. Om de hade tur.
Vår guide pekar också på rocken som hänger inne på lägervaktskontoret.

– Den är autentisk. Den tillhörde min farfar. Han var vakt på samma läger som min morfar var fängslad i under fem år.

Många familjer i Sovjetunionen har liknande tragiska historier. Både Lenin och Stalin, som båda var drivande Gulag-personer, har kallat lägren för “koncentrationsläger”. De hade dock några markanta skillnader jämfört med nazisternas läger, exempelvis kunde man arbeta sig uppåt. Fångarna sporrades att arbeta hårt för att en dag kunna bli vakter åt sina gamla cellkamrater.

I Auschwitz och de andra tyska anläggningarna var dessutom dödandet huvudsak och den ekonomiska funktionen bisak. På de sovjetiska lägren var det för det mesta tvärtom: det ekonomiska var målet, dödandet bisak. Medan den större delen av det tyska mördandet ägde rum inne i lägren, så blev de personer de sovjetiska makthavarna verkligen ville göra sig av med i regel dödade utanför Gulag. Därför är det svårt att veta hur många som egentligen dog, men den vanligaste beräkningen är ungefär 2,7 miljoner offer. Därtill ska sedan alla de som dödades utanför lägren, men ändå i systemet, läggas; under transporter, i säkerhetspolisens fängelser, i de avsiktigt framkallade hungersnöderna. Vägs de in blir dödssiffran snarare mellan 10 och 20 miljoner.

Oleg Kalmykov tar fram en gästbok och bläddrar fram en svensk namnteckning för att visa. Besökarna på museet är mestadels utlänningar och fastän det är statligt har inga officiella representanter varit på besök.
– Några från ryska duman bokade ett besök, men de enda som kom var ett gäng amerikanska kongressledamöter, säger Oleg Kalmykov.

……..

Vi blev kontaktade av ETC, som i all vänskaplighet framförde att vi otillbörligt satt in hela deras artikel på vår hemsida.

Den som vill läsa artikeln i helhet hänvisas således till ETC:s hemsida: http://etc.se/artikel/16468/ryssland-sopar-gulag-under-mattan

ETC innehåller en hel del fräscha och läsvärda artiklar. Beställ deras nyhetsbrev på adress http://www.etc.se.

FacebookTwitterGoogle+LinkedInVKWordPressBlogger PostLiveJournalTumblrTelegramWhatsAppSMSEmailGoogle GmailOutlook.comMail.RuPrintFriendly

Leave a Reply